Jennydontbehasty

Vi plogade oss fram i (det ömsom härliga) snökaoset. Strosade runt mellan NK och Gallerian. Jag investerade i ett svart/vitt leopardfodral (till nästa helg - Jullans djurtema ;) och vitt té att mysa med i dessa kalla tider. En snabb muffin-fika senare mötte vi P för att käka på en sportsbar vid Norrmalmstorg. Det blev hamburgare med ost, bacon och pommes - mmm.
Som körsbäret på glassen träffade jag Sx2 och H i rulltrappan, en trevlig överraskning må' jag säga!

Alla får skåla med bira, utom lilla underåriga jag...

Kvällen avslutas med dom cheeseballs jag gick miste om igår, en schweizernöt, Beck och slutligen Oscarsgalan. Top noch helt enkelt.

På begäran av anonym ska jag blotta mitt innersta - visa upp garderobens finaste vrs fulaste plagg. Utbudet är ganska stort, både på den smickrande och... inte lika smickrande fronten, så detta är bara två av många färgstarka val.

Finest
 
Klänningen från min 9anbal. Den släpper jag aldrig.

Fugliest
 
En fluffig glitterväska som jag fick i present för många år sedan.
Då var den en favorit. Nu undrar jag varför den forfarande existerar.

To be continued... J

Nu är jag hemma, pust. Matchen var intensiv, med bara en avbytare. Vi vann med 24-11 och det skålar vi för!
Lite surt när planer spricker. Ikväll skulle gänget fira Sofi men tjejmiddagen blev inställd så nu sitter jag här utan vetskap om kvällen, hmm. Förhoppningsvis blir det utgång ändå, jag är i stort behov av lite glamour (haha).
Massa grattis till älsklings-Jullan som idag 21/2 fyller 17 (Juliagoes.blogg.se).
Dig ska vi fira skiten ur nästa helg♥

God morgon! Ska iväg på match mot Sannadal nu, skit pepp. Jag har laddat upp med en grym frukost. Men, nu måste jag kila. Önska mig lycka till.

Vatten
Honungsté
Gröt med äppelmys
Stekt ägg
Kiwi

Jag är så trött på mina kläder. Lådorna är fyllda men ändå står jag där varje morgon, trött och med håret hängandes över ansiktet, i försök att komponera dagens outfit, framför den där jäkla byrån.

Det är så lätt att tröttna på sin garderob, det går så snabbt. Men varför? Jag antar att vi lever i ett alldeles för granskande samhälle. Om man dagligen rannsakar varje litet hörn av sin mundering är det omöjligt att förr eller senare missa en och annan skavank.
Men faktum är att en större och mer varierad garderob är status, är modernt. Det är ganska tråkigt när jag tänker vidare... Vad hände med "signatur-parfymen" eller "typiskt-dig-plagget"? En del av vårt signum, vår karaktär går förlorad!
För att strö salt i såren berör vår ombytlighet inte bara våra paltor. Allt ifrån träningsformer till väder ska snabbt ersättas med nytt och fräscht. På vintern längtar man efter brännan och att slösa timmar på bryggan. På sommaren saknar man känslan som en kopp te framför brasan ger.
-Om nu våra hjärnor är inprogramerade till detta beteende, borde det väl påverka våra relationer? Vilket jag tror att det gör. Vi överanalyserar våra respektive, playar våra vänner, söker perfektion och tröttnar därmed. Det verkar som om dom ända fel och brister vi lyckas missa är våra egna.

Varför tröttnar vi inte på den person vi spenderar absolut mest tid med, den person vars tankar ständigt finns i huvudet - oss själva!?

"Nästa vecka" är nu kommen.
Denna måndag bjöd på kyla, quadrapop, risgrynsgröt och ett VG på matten. Vad hände med solen och Sex and the City? En flyttades fram, en bak. Sicken balans.
Om tre dagar, sexton timmar och 19 minuter infaller Sportlovet! Några lär ju glida runt på sina carving:s i Charmoni medan jag är fast i ett grått Stockholm. Kontrasterna blir allt tydligare. Men! Det ska bli jätte skönt med en vilovecka, kanske lite shopping, semlor och en dejt med min kära farmor.

Smell you later.

Hur mycket jag än försöker, kan jag inte sluta tycka om alla hjärtans dag. Geléhjärtan, några fina sms, en allmänt rosa tillvaro och allt annat därtill. Tyvär måste denna extas balanseras av mitt cyniska jag. Den realistiska sidan som kompenserar mitt blåögda sett att se världen på.

Alla hjärtans dag har -sorgligt nog- blivit ett sett för företagen att tjäna pengar på. En kärleksdag på låtsas, ett av många påhitt vi troligtvis har anammat från USA.
Jag kan storyn, vi firar Valentine - Presten som i hemlighet vigde vad som ansågs vara för unga par. Valentine som offrade livet, som blev en martyr i kärlekens namn.
Grundtanken är fin, men det räcker inte. Denna dag står nu mera för något materiellt. Tydligen duger inte längre en ros, en kyss eller dyrbar tid tillsammans. Nu ska dagen vara välplanerad och innehålla aktiviteter som biobesök på privatbokade salonger, sexiga underkläder, dyra måltider, champagne och heta avslut. Gärna kombinerat.
Har romantikens dag slutat handla om intimitet och äkta kärlek? Är det idag bara något att skryta om, att med alla medel toppa?
En fuzzig blandning mellan ovanstående och något att må dåligt över. Det räcker med att fråga mina tjejkompisar, för att få den brutala sanningen konstaterad...
-Att vara i ett förhållande betyder forcerade dejter, att vara singel är enbart förödmjukande.

Jag själv njuter av temadagar som denna men att reflektera över det får mig att inse att långt ifrån alla gör det.
Men för att försöka avsluta på ett moget och uppmuntrande sätt säger jag:
-Tänk inte så mycket. Njut av det lilla; en genuin kram från en nära vän eller chokladasken från mamma. Har du ingen partner? Skit i det, för det kommer. Och om du har ett förhållande är det bara att njuta. Han förväntar sig i grund och botten lika lite som du.

Ur Svensk Dam läste jag igår »Det är lite befängt att ett visst datum ska vara romantiskt. Romantik ska inte vara schemalagd.«

Jag vet hur svårt det är att få ihop livet -med alla dess bitar- till ett och samma pussel, men fan tjejer. Vi är ett så otroligt skönt gäng, det får vi aldrig glömma! ♥

(+Alla sötis som inte kom med, ni vet vilka ni är).

Rätt åt mig? Efter att ha langat en fet-diss åt Melodifestivalens deltävlingar får jag ett både komiskt och oroväckande konstaterande. Det har tydligen aldrig varit så höga tittarsiffor eller så många röster i en deltävling som i förra helgens. Hela 3.3 miljoner svenskar satt bänkade framför TVn, troligtvis med morötter och fettsnål dipp.

Jag antar att 3.3 miljoner av Sveriges befolkning älskar falukorv och mackaroner...

Melodifestivalen. Delfinalerna kan efterliknas en falukorvsmiddag. Falukorv och mackaroner som någon försöker omvandla till en Biff á la Rydberg serverat på Villeroy och Borsch. Alla upphåsade programledare, en förväntansfull publik, oändliga klädbyten, glitter och glamour. Ändå är Melodfestivalen bara vad den är, skittråkiga delfinaler, andra chanser, fanatism och krystade skämt. Fina silverfat och påkostade linneservetter spelar ingen roll,
- Korv är alltid korv. Mackaroner likaså.

Men om vi nu ska plågas av denna melodifestivals-hysteri så kan vi väl ändå hoppa direkt till finalen, där spektakulära klänningar och Björn Gustavsson faktiskt är menade.